Ja denna vecka har jag inte mått så bra, jag har trappat ner nu på kortisonet och har inte haft vädret på min sida så att säga.
Men jag väljer själv låg dos för jag inbillar mig att det är bättre så.

Jag ser fram mot nästa Lördag då jag ska på bloggträff.............

Min ork har gått åt till att bära ut och in några av de "tillvänjda" pellisarna, fixa maten och gå med hundarna.
I tankarna har jag förberett den där aktiviteten hundarna så väl behöver men ännu ej kommit till skott vilket ger mig dåligt samvete. Men jag vet ju att de blir desta gladare den dagen de inser att jag packar för detta...

Fotot är några nerklippta Spanska Madonnor

Detta är de flesta/ inte alla/ som åker ut och in dagligen. Nä, orken finns egentligen inte men är man en nörd så är man

En förbättring har hänt här på landet sedan sist. Det lilla Postkontoret har stängts och vi har nu brevlådan utanför vår tomt. Så nära hade vi inte ens i Västerås till vår brevlåda.

Jag har anmält mig för att köra Damrallyt (Veteranbilar) den 9 Juni, Kartläsare är fixad.

Man ska klä sig tidsenligt...... den saken får den som kollar...

se hur det blir med.....

Måndag åkte vi till Västerås på em för vi hade fått tid för besiktning av Cadillacen.

Vi tittade in som hastigast hos Izabella, Andreas och Elias (planerade 30 min blev 5 x 5)

Snabba ryck men jag hann i allafall få en nospuss av Phuie (katt) och rufsa om Elias i håret. 

Jag hann även få kort info om mobilen de fixat åt mig som gnällt över min lilla med så liten dataskärm så surf är svårt och läsa sms ännu svårare för mörkblå bakgrund.

De hade till bra pris och snabba ryck hittat en som det nu visar sig, bättre mobil till mig med samma abbongemang som jag har - bara byta simkort och så köra...

Vi sa hej då till Familjen och gick ut till Caddyn................ och den startade inte!

BESIKTNINGSTID OM 15 MIN!

Antog att det var fel på bensinmäteren, ringde Iza... som kom med bensin!
Straxt hade vi "tankat" och iväg bar det.

Janne frågade på Besiktningen Tunbytorp/ Västerås 15 min om vi med 15 min försening hade en chans eller skulle åka hem?

Killen på Bilbesiktingen Tunbytorp/ Västerås han pratade med tyckte vi skulle vänta.

Det var 45 min kvar till stängning!  Vi väntade...................

När det var 10 min kvar frågade vi igen och inte ens då kunde de säga annat än vänta och se.....................

Klockan 20.oo stänger de och jag studsar ut och frågar en personal.

Han kastar ett öga åt disken och säger. De har tagit bort kassan så nu går det inte. Har nu inte fått hjälp?

Dum fråga, skulle vi med en Cadillac stått kvar där om vi fått hjälp???????????

Jag menar-- den är i allafall lång, borde synas...

När vi sent om sidor kom hem på Måndagskvällen var vi ledsna och trötta. Vi åkte ju enbart till V-ås för att besikta bilen.

Vi fick motorstopp även på hemvägen så det var ej soppatorsk! Vi upptäcker även att helljuset verkar fått flipperspel....
Beslutar att avvakta ett par veckor med besiktning för att Janne ska kolla vad som fattas min lilla. Dock anser Janne att Damrallyt ska kunna avklaras

Ja, Måndagen blev inte rolig!

Däremot Tisdagen ... Den började med resa till Skinnskatteberg och blodprovstagning hos vår nya vårdcentral. Om en vecka ska vi tillbaka för Läkarbesök, hos vår nya okända läkare.

Så kommer vi hem och straxt tutat någon bil utanför vår ytterdörr.

Det är vår Lantbrevbärare som kör fram till ytterdörren för brevlådan var för liten.... Han hade 3 stora paket med sig till mig..............

Det blev verkligen plåster på såren att under dagen öppna den ena pelargonsticklingen feter den andra, imponeras av vad fina och stora dom var och ge dom krukor att bli ännu större i.... 

Dom kommer ifrån  Karins Växtvärk  Monica Lilja Igelmark och från Anna-Carin Cedergren.

Dessutom fick jag ett brev med posten...

En snäll Jacky som ritat ett Boleromönster till min storlek.

Så som sagt, idag fick jag bara glädjeämnen....

Även dessa 2 fick sina glädjeämnen, från Djuraffär

Valborgsafton! Ja eftersom Färnas brasa är på andra sidan sjön och ryktet säger att raketerna skjuts ut över vattnet så beslutar vi att rymma fältet.

Vi har ju Zita som är livrädd för dessa raketer och vi vill inte riskera att hon för över sin rädsla på Rozz

Visserligen hade det varit fint om vi kunnat sitta nere på våran strand bland vitsipporna och tittat på skådespelet men en dag kanske vi kan göra det

Vi lastade in lite mat och hundarna i husbilen sedan åkte vi 3,3 mil och anlände på eftermiddagen till Krampen   hemsida

Här finns även Rysstenen och lämningarna av Krampenlägret (Rysslägret) som jag berättat om i min gamla blogg
Vid vår ankomst tog vi en runda med hundarna i de vackra omgivningarna sedan satte vi oss och åt Räksmörgås som jag hade med mig.

Solen sjönk och kymningen föll. Tallarna fick gyllene stammar i kvällsolens sken.

Att sitta så här och se solnergången i en av Krampensjöarna är en upplevelse som nästan tar andan ur en. Livskvalitet av högsta klass

Nu fick våra små gå in och lägga sig.

Men matte och husse tog en vinpava med sig och gick till gänget som satt runt lägerelden. Vi bjöd laget runt och sedan pratades det. Det visade sig att de 2 paren var från Västerås, hade campat på samma ställe som vi en gång och ungefär samma år. Vi hade massor gemensamma bekanta.

Det var varmt och skönt där vid elden och pinnar hade de samlat ihop så det räckte till 23.30 En av dom spelade munspel och en gitarr så det blev allsång med både gamla slagdängor och vårvisor.

Ja, vi sjöng även Vintern rasat ut....

Den 1 Maj tog vi en rejäl runda med hundarna i den fina naturen i Krampen.

Där det finns plan mark där står det husvagnar eller husbilar. Detta är ett populärt utflycktsmål både för fiskare och för folk som bara gillar att vistas ute i naturen

Klicka gärna på bilderna och se dem stora.

Här finns många små skogstjärnar och lite överallt porlar en liten bäck ifrån skogen och ner i sjön för påfyllning av sjövatten

Klicka på den första bilden här under.
En jättestor sten som vilar tryggt på en liten, liten sten. Hur kan den hålla för stora stenens tyngd?

I bland är det blöta, vattensjuka myrmarker men här finns alltid uppbyggda broar eller plank att ta sig torrskodd fram över. Det är bara att hålla tungan rätt i mun, inga snesteg tillåtes här om man vill förbli torrskodd

Lite överallt hittar man dessa små hus som ska tjänstgöra som vind/ regnskydd och med grillplatser framför. Naturen är mäktig, så vackert så man bara njuter av allt ögongodis

Man kan vandra hur långt som helst, nya broar leder över till nästa ö eller fastland. Jag skulle viljat fortsätta men då jag redan varit borta en timma så väljer jag att vända tillbaka.

På min väg ser jag en Tall som krampaktigt håller sig kvar på en sten.. Jag ser vitmossa eller Vitlav som växer och trår upp mot himmlen i sin iver att vara högre än den gamla lite grådaskiga. Tror att denna Lav även kallas Fönsterlav

Tillslut är jag tillbaka vid husbilen och jag hör hundarnas glädjeskall över att matte är hemma igen. Nej dom fick inte följa med eftersom denna vandring gick genom mycket våta marker och de älskar att bada så de hade varit genomblöta om de varit med.

När vi sedan kommer hem igen har dessa gynnare åter igen boat in sig på min strand bland mina vitsippor. Schas - försvinn från min gård

Tillslut simmar dom iväg, sakta och ovilligt.

Tyvärr är dom väl snart tillbaka